snart ledig från jobbet

Nu är det bara en ynkipynkiliten dag kvar av min jobbsommar och sen är jag ledig från jobbet i sjukt många veckor!!! Skönt för mig men tråkigt för min plånbok!

När jag satt på tunnelbanan på väg till jobbet imorse kom jag på några av alla mardrömmar som jag hade inatt. En var att vi skulle spela spexet igen och J var med och skulle titta. Vi skulle spela på den stora teatern där Kårspexet spelades och jag kom dit tillsammans med J och vi satte oss i salongen. Ungefär då kom jag på att jag skulle vara med på scen, och att jag borde ha övat lite på texterna och stämmorna. Frågade runt de andra i kören om dom hade åtminstone några texter med sig, men alla var lika lost.

En annan av drömmarna var att jag köpte nåt och fick alldeles för mycket pengar tillbaka, typ en femhundring för mycket. Det var ju kanske snarare en marvakning än en mardröm (dvs drömmen var bättre än vakningen från den).

När jag åkte till jobbet kom jag även på att jag hade glömt att ta med mig en ren jobbskjorta, så idag fick jag jobba i världens äckligaste skjorta, den luktade fot! BLÄ!

Den här dagen har i alla fall gått jättefort. De första timmarna innan lunchen klockan 14 hade jag snoront i ryggen! Eller i sidan av ryggen rättare sagt. Jag brukar verkligen aldrig ha det så det var inte alls kul! Förmodligen var det för att jag satt i knepig ställning och sydde hela dagen igår. Efter att ha varvat sittande och stående jobbställning samt ätit lunch hoppade det onda över till andra sidan. Nu gör det inte så ont längre som tur är och förhoppningsvis är det helt bra tills imorron.

Vid 5-tiden slutade kortköpen fungera. Det gick inte att ta några kort över huvud taget, inte ens Onoffkort, katastroooof!!! Så jag skickade iväg alla stackars kunder till bankomaten och försökte mig på att göra ett manuellt kortköp, ni vet sånt som man gjorde i förritiden med en babamm-babamm-maskin (som man kör över kortet med) men det sket sig och kön bara växte sig längre och längre, så istället fick jag sätta upp fina lappar där det stod att vi bara tog kontanter (gissa om vi tappade sura kunder då!!). Efter ett tag började Onoffkorten fungera så då tecknade vi upp kunderna på såna och slutligen fungerade alla kort, som tur var!!

På vägen hem hoppade det på en jättebred tant bredvid mig på tunnelbanan. Hon satt på hela sitt säte och halva mitt och märkte inte ens att jag satt där uppklistrad mot fönstret. Jag försökte ta tillbaka lite plats i vänstersvängarna, men det var dödsdömt. Taskigt tycker jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0