Lisa

Idag är dagen då stadens befolkning bytte färg till rödrosa!

Inatt sov jag gott, och länge. Hade en seg morgon som vanligt och kom till skolan vid 11-tiden ungefär. Caddade lite och gick sen ut och satte mig i solen. Hade tagit med mig datorn just för att kunna sitta ute. Det gick naturligtvis inte särskilt bra. Så efter att ha ätit lunch ute gick jag in och satte mig i datasalen ändå. Fick inte så jättemycket gjort, allt går verkligen jättesegt för mig nu och jag vet inte hur jag ska lyckas bli klar.

Vid 3-tiden fick jag äntligen äta glass i solen, igen, riktigt nice! Sen fortsatte jag att skriva, men fick jätteont i huvudet, så vid 5 bestämde jag mig för att åka hem. Hade tänkt sitta till 17.30. Kom på att jag skulle åka och hämta ut mina linser, men ändrade mig på vägen hem och åkte istället hem och bytte om, tog en huvudvärktablett och hämtade cykelnyklarna och åkte sedan hit:

Mitt gamla hem alltså. När jag kom dit var jag redan jättekissnödig, så jag ringde världens näst bästa Nisse och fick låna hans toalett :) Sen hittade jag min röda älskade cykel som stått där alldeles ensam och inte förstått nånting jättelänge.

Lite som bergs mottagning ungefär, jättemånga människor på jätteliten yta.
Sen kände jag att jag nog skulle behöva lite näring i kroppen för att klara av att nå målet, så jag gjorde det ända rätta, gick in på FineFood och köpte detta:

Innehållandes

tre kycklingspett, ett halvt hekto blandade oliver och en jordgubbssmoothie. Åt detta i gräset i Lumaparken. Mycket gott och lyxigt!
Sen bar det iväg västerut längs vattnet. Eftersom att kedjan var ganska rostig efter en blöt vinter utomhus och lät suspekt vid hög belastning gick jag upp för de branta backarna (pappsen, vill du ta med lite 5-56 när du kommer hit?).

Till slut började jag närma mig målet, och hittade till min stora förvåning en mataffär! Var ju naturligtvis tvungen att gå in och handla lite mat, för inget är ju så roligt som att handla i nya matbutiker! Köpte även, tro det eller ej, två gröna växter! Det var så synd om dem, de stod där alldeles torra och billiga!

Det var inte helt enkelt att cykla hem med dem, maten och väskan, men det gick, och nu står de stackarna i mitt fönster. Får se hur länge de överlever! På bilden kan man även se min väldigt rostiga kedja...

Och sen, till slut, så nådde jag målet, hemmet:

Och så här snygg var jag på cykelturen i min skitsnygga cykelhjälm!